lördag 18 november 2017

Felräknat


I förrgår bakade dottern och jag lussebullar och vi gjorde även en pepparkaksdeg. Eftersom vi älskar lussebullar gjorde vi en dubbel sats av dem. I går tog vi fram pepparkaksdegen för att baka ut kakorna. Jäklar vad hård degen var. Kunde det vara för att kylen i restaurangen är för kall? Vi lät degen vara i rumstemperatur ett tag och vi knådade och försökte göra degen mjuk. Det gick inte att baka ut den för degen bara liksom sprack. Ups....nu kom jag på. Lussebullarna - dubbel sats. Pepparkakorna - enkel sats, men det var jag som hällde i mjölet och jag tog nog dubbelt mot vad det stod i receptet. Inte riktigt dubbelt för jag såg ju att degen blev tjockare än vad den brukar vara. Det gick alltså inte att baka ut dem så vi fick göra rullar och skära ut med kniv. Det gick att äta dem. Dottern blev förstås lite ledsen för hon ville ju ha pepparkaksgubbar och dekorera. Nu fick det bli dessa istället. De går att äta!

Äntligen har vi bestämt definitivt öppettiderna för vintern! Det får bli fredag och lördag hela dagen och kvällen. Söndag - för lunch och så länge kunderna sitter kvar. Vi kommer att hålla stängt Måndag t o m torsdag. Maken måste ha tid till att plocka oliver annars blir ni utan vår olivolja nästa år. I och för sig kanske ni blir det ändå ifall riksdagens förslag går igenom. Olivoljan på borden måste vara i plomberade engångsflaskor som det står producentens namn på. Tillbaka till öppettiderna: Vi kommer att fortsätta serva fiskaffären tisdag, onsdag, torsdag så troligtvis kommer sonen att vara i restaurangen några timmar dessa dagar för att fritera och grilla fisk, men vi kommer inte att ha officiellt öppet. På fredagarna bestämmer vi oss för vad vi ska ha för mat över helgen så det kommer inte alltid att vara en standardmeny men det kommer att vara lammkotletter och fläskkotletter som grekerna gärna äter, lite orektika (förrätter) sallader och lite annat, troligtvis lagad mat som lamm eller kyckling i ugnen.

Hoppas ni har en bra helg!!


fredag 17 november 2017

Hemligheter

Det byggs en väg. Asfalten ska vara ett visst antal cm tjock. Den görs ett visst antal cm tjock av det företag som har lämnat in offert hos länsstyrelsen. Den görs ett visst antal cm tjock på de ställen där länsstyrelsens kontrollant kommer att göra sin kontroll. Övriga bitar av vägen görs flera centimetrar tunnare än vad den ska vara. Där är det ingen som mäter. De centimetrar som man "vinner" i asfalt delas lika mellan....ja, vilka...

Nu vet jag inte exakt hur blandningen ska vara när man lägger vägar, men de "bilar" som används har ej lika blandningar. Den där kontroll kommer att göra har den exakta blandningen. De övriga har en annan billigare blandning. Vinsten delas lika mellan.....ja, vilka.

Är det svaret på varför vägarna är så dåliga här? Vinstpengarna har kanske gått till att bygga ett stort hotell. Kanske någon ska kolla upp vilken yrkesgrupp som har byggt olika hotell? Kan det vara så att det är företag som även lägger vägar åt kommun eller länet?

Jag vet inte hur mycket sanning det ligger i detta och om det är sant får vi väl ändå hoppas att det är slut med dessa tilltag nu, eller är det inte?

torsdag 16 november 2017

Grekland i ett nötskal - tyvärr

Vägar byggs. Tyvärr struntar de totalt i var det har gått diken förut. Förr försvann vattnet en naturlig väg där diken gick. Vägar byggs och blockerar vattnets framfart. Hus byggs, trottoarer anläggs. Ingen tänker på att där det en gång var fält och åkrar och jorden sög upp regnvattnet finns det inte någonstans för regnvattnet att ta vägen. Det finner sina egna vägar. Det var det ingen som tänkte på när vägarna planerades. Hur dum får man vara? För nog borde väl de som planerar stadsplanerna och vägarna veta att det alltid regnar här på vintern?

Just nu i Chania röjs det upp där det fortfarande finns diken. För de som finns är oftast igenvuxna. Idag samlades det en hel del folk i Kalamaki. Vid korsningen där svämmar det ofta över när det är ordentliga skyfall. Egentligen borde det ju inte göra det eftersom det ligger precis vid havet och borde ta en naturlig väg ut till havet. Idag var kommun där för att riva en cafeteria och en restaurang som är "orsaker" till översvämningarna. Tydligen har de inget tillstånd till att vara just där de är - precis på stranden. Att komma på det efter en översvämning och för att tydligen någon annan i närheten har anmält det är så typiskt. Efteråt - efterklok.

Murar byggs upp lite här och där runt hus osv. Tänk er det. Ett hus med cement på gården, en mur ut mot vägen, trottoar, väg. Inga väggaller, inga diken. Vad blir resultatet vid skyfall?

Nationalvägen mellan Chania och Rethymnon har blockerat flera ställen där det förut fanns naturliga vägar för vattnet att försvinna.


Vad är det som händer?


Först hade vi det ruskiga ovädret med översvämningar och flera fick stora skador på lager, lokaler och källarutrymmen. Sedan drabbades den lilla ön Symi av störtfloder. Igår var det Atens tur. I ett område som heter Mandra förvandlades vägarna till störtfloder. På TV sa de igår att 15 personer har omkommit och fler är saknade. Det är så otäckt så det finns inte ord för det som händer.


Bilderna är lånade från nätet. Den övre är från Aten och den nedre från Symi.

lördag 4 november 2017

Restaurang Orexi och Xarma, den lokala ölen


Vi är en dag sena med att annonsera ut detta supererbjudande. I samarbete med det lokala bryggeriet Xarma kommer vi att bjuda alla på en extra öl för varje öl som köps. Jag förstår att många av er nu sitter i Sverige och önskar ni vore här! Det lokala ölet har gjort succe hos oss. För många var det förstås första gången de provade Xarma. Ibland fick jag övertala gäster att prova Xarma istället för att sedvanligt beställa in en Mythos och för de flesta blev det sen - en gång Xarma, alltid Xarma.

Ni som är i krokarna. kom och ta en öl hos oss denna vecka så får ni dubbelt upp.
En xarma - du får två
två xarma - du får fyra
och så vidare.

Ni är inte tvungna att beställa in mat utan ni är så välkomna på bara en öl också och lite snack bjuder vi på förstås! (tilltugg alltså! jag ska inte snacka för fullt, det lät nästan som om det är det jag ska bjuda er på...)
VÄLKOMNA! (tipsa gärna era vänner och bekanta)

lördag 28 oktober 2017

OXI - NEJ



Den 28 oktober år 1940 krävde Mussolini att Grekland skulle kapitulera. Metaxas som var Greklands premiärminister uttalade sitt berömda NEJ - OXI. 28 oktober är en allmän helgdag och Greklands nationaldag.  I både städer och byar firas det med parader där både militär och skolor deltar. 

Grekerna fortsätter att säga nej, men idag hjälper det inte hur högt det sägs och hur många som säger det. Grekland är redan så djupt indraget i det politiska spelet där ekonomin regerar att den vanlige greken får betala för spelet som gick snett. 

fredag 27 oktober 2017

En ny dag


En ny dag är här. Det regnar inte och ovädret är över för denna gång. Vi har klarat oss bra. Lite blomkrukor har farit hit och dit i trädgården och en stor bougeanvilla har brutits sönder i kraften av vattnet som samlas på en sidan av vårt hus.

Vädret kan man ju inte göra något åt eller skylla någon på men vi vet ju alla att någon gång på vintern brukar det ju vara riktiga oväder här. Det som kan göras är att kommunen håller rent vid väggallren och där det enligt "stadsplanen" ska vara diken måste det få vara diken. Problemet är att de flesta diken runt om vid de små vägarna är fyllda med kvistar och annat. Även om kvantiteten på vattnet som igår inte går att hejda finns det åtminstone några små åtgärder som kan göras.

Jag tycker verkligen synd om dem som fått varor och möbler förstörda i sina butiker. Det kan ju för dem vara katastrof. Källarutrymmen har svämmat över osv, osv. Jag tycker synd om ägaren till kantinan nere vid stranden. Den är ju i stort sett förstörd.

torsdag 26 oktober 2017

Katastrofala följder...

Vid vägen ovanför parken i Agia apostoli hade denna bil parkerat lite galet så regnet tog den

Regnet har öst ner hela dagen och nu pratar vi verkligen störtregn utan avbrott. Maken och jag åkte iväg till restaurangen på morgonen innan det värsta regnet satt igång. I hela området där var det dock strömavbrott så det var ingen ide att öppna. Vi åkte hem igen. Framåt lunch var vi alla hungriga men ingen mat finns förstås hemma så vi åkte tillbaka till restaurangen för att fixa något att äta. (spisen går på gas) Strömmen hade kommit tillbaka och vi lagade oss lite mat. Nu dök det upp några hungriga turister och greker så vi servade dem också. Sedan bestämde vi oss för att åka hem igen fast via annan väg än vanligt för vid vissa ställen den vanliga vägen gick det inte att ta sig fram.
Vår favoritkantina vid stranden nedanför fotbollsplanen

Parken hade förvandlats till en sjö med forsande vatten



Korsningen vid supermarketen Synka (fd Inka)


onsdag 25 oktober 2017

På en gata i stan


På en ganska trist gata i stan där det mest är lite halvgamla bostadshus med tråkiga garageportar, fula elskåp och oinspirerande skyltar till läkare och olika typer av kontor har det hänt något. På min väg till revisorn passerar jag denna gata och redan i somras upptäckte jag att något hänt. Nästa gång hade det hänt lite mer...och lite mer. Hela gatan har livats upp med riktigt snygg gatukonst. Detta är en gata som knappast några turister hittar till. Kanske om någon har gått fel bara. Det är en tvärgata till den stora gatan Tzanakaki ifall ni vill se de fina målningarna IRL.





Ha en bra kväll och tack för alla "välkommentillbaka" utrop!

tisdag 24 oktober 2017

Vinglas eller vinglas?


Hej! Äntligen ska jag uppdatera bloggen! Många av er läsare har besökt oss på restaurang Orexi i sommar. Det har varit kul att få ett ansikte på er. Som ni förstår är turistsäsongen över nu när jag har tid att sitta vid datorn. Jag har mycket att skriva om och det får bli lite i taget. Från och med nästa vecka kommer öppettiderna och menyn här på restaurangen att ändras. Vi hoppas att det blir lite jobb även i vinter för hyra och annat ska ju fortsatt betalas.

Det är dags att varva ner och vara lite mer hemma. Äntligen ska spindelvävarna i taket åka bort. Som ni förstår har det inte blivit ordentligt städat hemma på flera månader. Att driva restaurang var verkligen jobbigare än jag trodde. Jag har nog aldrig jobbat så hårt i mitt liv någongång. Det känns i både ben och fötter att man inte är ung längre. Vi har haft mycket jobb och nästa år kommer vi nog att ha åtminstone en anställd.

Vinglas eller vinglas? En av våra gäster frågade mig. - Vad är det grekerna vid det bordet dricker som de har i de låga glasen? Buteljerat vin serverar vi alltid i höga vinglas. Husets vin serverar vi i vinglas till turisterna medan grekerna dricker ur de låga glasen. (för det mesta, ibland kan jag liksom känna av att dessa greker gärna dricker ur höga vinglas) Retsina serveras alltid i låga glas. Här brukar jag förklara för gästerna att eftersom retsina är ett traditionellt grekiskt vin serverar man det i låga glas. Jag brukar fråga om de detta till trots vill ha höga vinglas. Detsamma gäller det lokala vinet romeiko.

Många av er läsare är vana Greklandsresenärer och vet hur grekerna äter och dricker men väldigt många turister vet inte hur det går till i Grekland. Det gäller att försöka känna av gästerna. Sedan finns det ju de som är vana Greklandsresenärer och gärna vill ha traditionell grekisk mat, men ändå vill ha det "europeiska" sättet att äta. Huvudrätten till exempel ska enligt dem komma en stund efter att förrätten är uppäten. För grekerna ska rätterna komma in kontinuerligt eftersom förrätterna står mitt på bordet och delas av alla. Att huvudrätterna sedan kommer in innan saganakin och tzatzikin är uppäten gäller inte för dem. Jag försökte många gånger förklara för turisterna det grekiska sättet att äta. Vi är en grekisk taverna och kommer fortsätta att vara det även om det slinker in lite andra rätter i menyn också. Sen måste vi förstås försöka förstå de gäster som vill äta på "europeiskt" vis och hoppas kunna tillfredsställa deras önskningar om rätt vinglas, rätt tidpunkt för huvudrätten och så vidare.

Jag säger välkommen tillbaka till er läsare och hoppas ni kommer att fortsätta följa mig trots den stora tystnaden under många månader då jag verkligen inte hade tid att skriva.